måndag 29 mars 2010

Drömmer jag?

Det känns som om jag håller på att bli tokig. Har jag verkligen varit med om allt detta hemska som hänt dom senaste två månaderna eller är alltihop en elak mardröm som jag snart kommer att vakna upp ur? Har vi nånsin haft denna vackra lilla hund som nu fattas oss? När jag ser på foton av lilla Hedda så känns det så overkligt. Ser bara framför mig den sjuka lilla hund som blev ett offer för den vård som skulle gjort henne frisk och som hungrigt tuggade i sig kycklingen som jag hade med mig för att sedan sakta domna bort i Filips knä. Vet snart varken ut eller in.





4 kommentarer:

  1. SOm, som jag önskar det vore en mardröm!!!

    SvaraRadera
  2. Kära du, man hittar inte orden och det är väl ändå inga som hjälper nu...

    SvaraRadera
  3. Jag är ledsen att behöva säga det, det är ingen dröm, det har hänt på riktigt, om det bara fanns något vi kunde göra allihopa för att lindra smärtan och förlusten av din lilla prinsessa. Men jag vet, det finns inget, vi kan bara finnas runtomkring dej och fånga dej när du faller. Om det är någon tröst så leker alla våra fina fyra flickor i himlen just nu. Lilla Hedda är frisk och pigg,Juppie är inte längre blind och alla fyra sitter dom på rad och spejar ner på oss, dom saknar oss men dom vet att vi kommer att träffas en dag på andra sidan! Då skall vi krama dom hårt, våra flickor eller hur Ing-Marie?

    SvaraRadera
  4. Ja, dom har väl inte lämnat oss, dom har bara gått i förväg... och när vi kommer efter då blir det puss och kram-kalas

    SvaraRadera