Prinsen och Prinsessan

..och kvällens balsällskap

Älskade Hedda

Var på ytterligare en ringträning igår. Det börjar arta sig.
Hedda kan nu stå på bordet (nästan...) utan att överfalla domaren med sina pussar :), som på förra utställningen.

Alla på kursen blir så charmade av lilla fröken, med utrop som:

" hon ser så pigg ut..." , "hon är väl full med bus, vad härligt...." , "här kommer lilla yrvädret.." osv.

Jo, nog är hon full med bus....

Kan vi få be om lite lugn och ro?

Den vackra men sjuka hästen Pikatcho har, efter 10 månaders bekymmer och besvär, ett virrvarr av veterinärer, röntgenplåtar, intyg, pajkastnings-korrespondens, advokatkontakter, förhandling i TR, många tusen pengar och allt annat som tillkom, ÄNTLIGEN åkt hem till sin förre ägare. Hoppas innerligt att han får ett bra liv! Stackars han som blev stående emellan, i denna idiotiska tvist som kunde varit löst för länge sedan!

FÖRLÅT, alla i min närhet, som jag fräst åt i min ångest över detta hästhelvete som det blev av denna affär. Inte den sanndröm med en vacker och välriden dressyrhäst som det skulle ha blivit.

Nu är detta förhoppningsvis över, men någon ytterligare häst blir det nog inte. Förutom Vanessas bäbis som vi nu väntar på. Måtte det nu gå bra i alla fall!

Som en katt bland hermelinerna!

Så har vi varit på ytterligare en tillställning i hundvärlden. Inte lika lyckosamt idag. I alla fall inte vad det gäller antalet rosetter! Glöm det jag sa om rosettutdelning förra veckan......Det var inte ett dugg lättare här än i hästvärlden och lika besviken blir man.

Bland alla "fullblodsproffs" hade vi inget att hämta. Man kände sig lite som "kusinen från landet".
Det blev i alla fall två första pris men utan placeringar.

Antingen får vi lägga oss i hårdträning eller också får vi stanna hemma och återgå till det normala. Det vill säga att älska våra hundar precis som dom är.
Utan rosetter.
Som vi alltid gjort.

Duktiga vovvisar

Utställningspremiären är begången! Så himla kul det var.

Båda töserna var så duktiga och vi kom hem med massor av rosetter! Vi blev BIM och BIR och BIG och allt möjligt. Det var mycket lättare att få rosetter på hundtävling än på hästtävlingarna som vi brukar ägna oss åt. Men så har vi ju dom mest bedårande små hundfröknarna som finns.

Våra hästar är ju naturligtvis också dom finaste som finns men där skall man ju också förutom att vara vackra kunna genomföra ett speciellt program. Inte alltid så lätt att få 600 kg att samarbeta......Ibland går det ju inte med 8 kg heller, men denna gången gick det bra!

Jag träffade en hästkompis som även hon börjat med hundutställning. Vi kom på att detta får nog bli den framtida melodin för oss. Det finns ju barn-med-hund-klass. Kanske finns det också en "tant-med-rollator-med-hund-klass"?

Nu ser vi fram emot nästa helg då vi gör ett nytt besök i hundvärlden.

Då på en "riktig" officiell tävling. Hoppas vi kan nå bra resultat även där bland ännu flera konkurrenter!?