Eftersom min näsa blev något större i går när jag lurades om snön så passar jag härmed på att sticka ut den....
Fick idag ett av alla cirkulerande mail som förekommer. Fick det från en älskvärd och kär vän som alldeles säkert bara ville väl. Talar därför här om att jag med mitt inlägg inte menar att kasta någon som helst skugga över denna person.
Mailet innehåller en berättelse om den positive Kalle. Historien går i korthet ut på att han alltid är på gott humör. När någon frågar honom hur detta är möjligt så menar han på att man ALLTID har två val. Livet handlar om val. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv. När Kalle råkade ut för en allvarlig olycka så VALDE han att överleva. Inställningen är ALLT.
Förlagan till denna berättelse är säkerligen skriven av någon överspeedad "livsstils-coach" som numera poppar upp lite här och var.
Jag kan hålla med till viss del att man styr över sitt liv och att man ibland har möjligheten att välja och självklart är det ju så att det är fantastiskt om man kan ha en positiv livssyn, men riktigt så simpelt är det nog ändå inte.
Inte heller har man alltid möjligheten att vara förnöjd, eller skall vara det heller, för den delen. Ibland behöver man sörja eller våndas. Det ingår i livet. Det är också att leva livet. Det går inte alltid att stoppa huvudet i sanden och hoppas på att saker går över eller försvinner om man väljer att inte se dom.
Jag tänker på alla de personer som jag dagligen träffar och som nästan alla lider av livshotande, obotliga sjukdomar.
Jag tror inte riktigt att dom håller med om detta och jag slår vad om att om dom kunde trolla bort sina sjukdomar genom att tänka positivt så hade man nog inte behövt be dom två gånger....
Mailet slutade med att upplysa mig om att nu hade jag två val: antingen radera mailet eller också att vidarebefordra det till människor jag bryr mig om.
Gissa vad jag valde?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror du valde att radera! Och jag är så glad över dina rader för jag tror många med mig (och dig) upplever samma sak. Kan vara svårt att acceptera och erkänna men både sorg och smärta är en del av livet och det kan, och ska, vi inte ändra på. Alla erfarenheter, onda som goda, läggs i den där ryggsäcken du bär med dig.
SvaraRaderaMen fick jag välja så skulle jag önska bort all ondska och alla krig och skydda alla barn och djur...bland annat!
Vad skönt att du oxå tänker lite som jag! Visst är det så att personligheten och livet formas efter de erfarenheter man får med sig på vägen.Jag kan ibland bli så himla irriterad över den här "tjenare-tjenare"-trenden att man alltid skall gå omkring med ett leende, dunka varann i ryggen och förkunna att allt är så bra så... Känns inte riktigt trovärdigt.
SvaraRaderaJag tror & hoppas att du valde att radera mailet!
SvaraRadera