Dagen hade börjat så bra. Vädret var strålande fint och vi "pysslade" med lite av varje, maken och jag.Käre sonen var i Huvudstaden på träff inför inryckningen. ("Familjen" i stenvillan på höjden kan känna sig trygga närmsta året som kommer att ha vår store, starke, käre son som högvakt till häst.)
Kära dottern var på besök hos kamratskan efter nattliga äventyr i staden.
Då HÄNDE DET! Något skymde plötsligt solen. Jag hörde maken VRÅLA på mig! Jag visste med en gång!
Sågen hade deformerat hans hand. Ambulansen var snabbt på plats och fantastiska kirurger lagade honom i 13 timmar! Tack gode Gud (eller Persson eller Reinfeldt eller nå'n) för svensk sjukvård! Dom har räddat det mesta av handen och har gott hopp om fortsättningen.
Lovis och Hedda undrar så vart deras promenadkompis tagit vägen.
Men himmel & pannkaka! Hoppas allt är mycket bättre idag som är torsdag!
SvaraRadera